Landshypotek: I vissa kommuner går över 40 procent av inkomsten till villalånet
Landshypotek Bank visar stora skillnader: i Solna går 41% av nettoinkomsten till villalånet, i flera kommuner cirka 3%.
Stor skillnad i bolånebörda mellan kommuner
Hur mycket av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader skiljer sig kraftigt åt i Sverige, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I topp ligger kommuner i Stockholmsområdet, medan flera inlandskommuner ligger i andra änden av skalan med betydligt lägre andelar.
Pressmeddelandet publicerades torsdag 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).
Så har Landshypotek Bank räknat
Landshypotek Bank uppger att beräkningen bygger på aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Kalkylen utgår från ett hushåll med två inkomster och följande antaganden:
- 75 procent belåningsgrad
- 3 procent bolåneränta
- 2 procent amortering
- Efter ränteavdrag
Genomsnittliga villapriser kommer enligt banken från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna från SCB (medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster).
Solna högst – Åsele och Malå bland de lägsta
I Stockholmsområdet sticker nivåerna ut i sammanställningen:
- Solna: 41 procent av nettoinkomsten till villalånet
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
I den lägre delen av skalan nämns kommuner där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lån för en genomsnittlig villa: Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele.
Länsvis: Stockholm högst, Västernorrland lägst
På länsnivå uppger Landshypotek Bank att:
- Stockholms län har högst andel: 31 procent
- Gotlands län ligger på 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger på 22–23 procent
- Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
