Degerfors bibliotek: från folkbildningens rötter till digital succé

Från bibliotek med rötter i 1904 till digital succé: Degerfors bibliotek förenar läsning, service och lokalt kulturliv.
Det börjar kanske med en bok, en fråga vid informationsdisken eller en kopp kaffe i närheten. Men Degerfors bibliotek är mer än en plats där man lånar och lämnar tillbaka. I Folkets Hus vid Medborgarplatsen ryms en verksamhet som under lång tid varit en del av ortens vardag – och som på senare år också blivit känd långt utanför kommungränsen genom sina humoristiska filmer på sociala medier. Här möts den gamla folkbildningstanken och ett modernt biblioteksliv: från läsning och digital hjälp till barnverksamhet, kultur och en oväntat stor digital publik.
En lokal tradition med rötter i 1904
Degerfors bibliotek har en historia som sträcker sig tillbaka till 1904. En historisk redogörelse i Biblioteksbladet från 1916 beskriver det som ett kommunalt bibliotek och en filial under Karlskoga centralbibliotek. Redan det första året noterades en utlåning på närmare 3 000 band. I ett växande industrisamhälle betydde ett bibliotek mer än tillgång till böcker: det gav människor möjlighet att läsa, lära och söka kunskap på egna villkor, också utanför arbetsplatsen och skolan.
I dag finns biblioteket i Folkets Hus, på Medborgargatan 11. Huset stod klart 1958 och blev en del av efterkrigstidens nya centrum kring Medborgarplatsen. Det byggdes för ett samhällsliv där kultur, föreningar och folkbildning skulle ha en självklar plats. Teater- och biosalong, konsthall och möteslokaler finns fortfarande i byggnaden. Bibliotekets läge är därmed mer än en praktisk adress: det placerar vardagens läsning sida vid sida med föreningsliv, kultur och kommunal demokrati.
Kommunens vardagsrum – och en viktig servicepunkt
Kommunen beskriver biblioteket som ”kommunens vardagsrum”. Det är en träffande bild för en plats där invånare kan läsa tidningen, hitta en bok, använda publika datorer, gå på ett arrangemang eller få stöd i digitala frågor. Utbudet rymmer medier i olika format och på flera språk, tidskrifter, tidningar, film och tv-spel. Besökare kan också använda trådlöst nätverk och få hjälp med praktiska tjänster som utskrift, kopiering och skanning.
Den sortens service spelar roll i en tid när allt fler kontakter med myndigheter och företag kräver digital vana och tillgång till teknik. Biblioteket är en kostnadsfri plats där man kan söka information och få hjälp att komma vidare. Samtidigt ska rummet fungera för den som vill sitta ostört och läsa. Att få mötesplatsen att kännas välkomnande utan att tappa lugnet är en del av bibliotekets vardagliga balansgång.
Verksamheten är bredare än den som syns innanför Folkets Hus väggar. Bibliotekets personal arbetar också med kommunens skolbibliotek och besöker barn och elever med bland annat bokprat, biblioteksinformation och stöd i informationssökning och källkritik. För de yngsta finns samarbete med barnhälsovården och läsfrämjande insatser som Bokstart. Initiativet ”Hela Degerfors läser” visar hur biblioteket kan samla fler delar av lokalsamhället kring läsning. Genom tjänster som ”Boken kommer” och bokdepositioner når böcker dessutom personer och verksamheter som inte alltid kan ta sig till biblioteket.
För barn, språk och gemenskap
Barn- och ungdomsverksamheten är en viktig del av uppdraget. Sagoskogen, som invigdes 2017, är utformad för högläsning och barns upptäckarlust. Biblioteket tar emot förskolor och skolklasser och skapar aktiviteter som gör den första kontakten med böcker och bibliotek till något mer än ett besök mellan hyllorna. Det är ett långsiktigt arbete: läsvana byggs tidigt, och en välbekant plats kan göra det lättare för barn att själva söka sig tillbaka.
Degerfors ingår sedan 2014 i finskt förvaltningsområde. Det märks i bibliotekets särskilda ansvar för det finska språket, bland annat genom medier och finskspråkig personal. Information finns också på flera andra språk. Biblioteksplanen för 2025–2027 beskriver folkbiblioteket som en demokratisk arena, öppen för människor oavsett ålder, bakgrund och livssituation. I en kommun med olika erfarenheter och språk blir den principen konkret när det finns både material, personalstöd och en gemensam plats att mötas på.
Från lokal vardag till digital igenkänning
Bibliotekets sociala medier har gett Degerfors en särskild sorts kulturambassadör. Sketcherna, som växte fram från 2019, hämtar sin humor ur biblioteksvardagen och samspelet mellan kollegor. Det är inte en påkostad kampanj som försöker låtsas vara något annat, utan en lokal verksamhet som låter sin egen personlighet synas. Under pandemin tog genomslaget fart, och 2023 uppmärksammades biblioteket nationellt, bland annat av Riksantikvarieämbetet och SVT.
Det digitala genomslaget är roligt i sig, men det pekar också på något större. Ett bibliotek i en mindre bruksort kan vara både djupt förankrat i sin plats och begripligt för människor långt därifrån. Den lokala tonen blir en styrka, inte ett hinder. Och även om många först hittar biblioteket genom en film är det den fysiska verksamheten – personalen, böckerna, barnaktiviteterna och mötesplatsen – som ger berättelsen substans.
Framåt: ett brett uppdrag med begränsade resurser
Biblioteksplanen för 2025–2027 pekar ut läsfrämjande arbete, barns delaktighet, trygghet, digital utveckling och kompetens som viktiga områden. Den beskriver också utmaningar: bibliotek behöver fortsätta vara relevanta när läsvanor och besöksmönster förändras, samtidigt som tidigare nedskärningar har inneburit kortare öppettider och pressade arbetsvillkor. För 2023 redovisar planen 0,46 årsverken per 1 000 invånare i Degerfors, jämfört med rikets 0,77, med reservation för att personal också arbetar med andra kommunala verksamheter.
Det är en viktig framtidsfråga för Degerfors. Biblioteket har ett ovanligt brett uppdrag: det ska vara läsrum och mötesplats, ge stöd i digitala frågor, arbeta med barn och skolor, ordna kultur och nå invånare som inte själva kommer till lokalen. När Vuxnas lärande flyttade in i Folkets Hus våren 2024 öppnades dessutom möjligheter till närmare samarbete kring kunskap och utbildning. Hur det samarbetet utvecklas – och hur biblioteket kan fortsätta vara både öppet, tillgängligt och bemannat – är värt att följa.
Det finns alltså två berättelser i samma hus. Den ena är mer än hundra år gammal: Degerforsbornas tillgång till bildning och litteratur. Den andra är nutida: ett bibliotek som med humor och digital fingertoppskänsla blivit igenkänt långt bortom Värmland och Örebro län. Tillsammans säger de något viktigt om orten. Ett bibliotek kan vara en lågmäld del av vardagen och samtidigt en av Degerfors tydligaste röster utåt.
Tre hållpunkter i bibliotekets historia
- 1904: Degerfors bibliotek upprättas, då som filial under Karlskoga centralbibliotek.
- 1958: Folkets Hus står klart och blir en central plats för kultur och föreningsliv.
- 2019: Bibliotekets humoristiska sketcher börjar ta form på sociala medier.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


