Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, genomförd på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen rör främst den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider EU-åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket möjliggör samtidigt att Sverige täcker en del av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL beskriver detta som en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas och uppskattar kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.

I pressmeddelandet säger IVL:s forskare Lars Zetterberg:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Efter ETS-flex: återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att möjligheten att använda EU ETS (”ETS-flex”) räknats in återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. Pressmeddelandet beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade årliga utsläppsenheter). IVL pekar på att många medlemsstater också har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. IVL uppskattar att åtgärdskostnaden kan landa på 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden kopplad till användning av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandet. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även följande år uppstår en ränta-på-ränta-effekt genom ytterligare 8 procents uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan sanktionerna uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

I pressmeddelandet säger IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Analysen presenteras även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026.