Håll Sverige Rent släpper nya siffror om nedskräpning

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som presenterades den 20 april 2026, visar bland annat att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid – men att nikotinskräp som fimpar och snus fortsatt dominerar. I ett vardagsexempel motsvarar resultaten att man kan passera över 1 000 skräpföremål under en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent hänvisar till visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, samtidigt som skräp i havet ses som viktigast att minska. Enligt undersökningen är det bara ungefär en av tio som uppger att de själva skräpat ner. De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – plastprodukter minskar mest

För första gången redovisas nationella mätningar som visar utvecklingen över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, med totalt 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Fimpar och snus står för omkring 70 procent av skräpet i städer

Även om antalet fimpar har minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i svenska stadsmiljöer. I den nationella skräpmätningen för 2025 uppges:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: ”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”.

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på en kilometer

För att konkretisera resultaten lyfter Håll Sverige Rent ett exempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana kan man passera över 1 000 skräpföremål. I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (t.ex. godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men inte i skräpet

Rapporten beskriver att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Enligt pressmeddelandet visar nationella skräpmätningar för 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som faktiskt blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora regionala skillnader:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025). Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och uppges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet längs västkusten plast, där en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket uppges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Fjällen: snus vanligast

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades under 2025, enligt pressmeddelandet.