DegerforsNytt

Örebroforskare utvecklar växthemoglobin som möjligt alternativ vid järnbrist

Örebroforskare utvecklar växthemoglobin som möjligt alternativ vid järnbrist
Pressbild: Örebro universitet/Via TT

Växthemoglobin kan bli ett skonsammare, växtbaserat järnalternativ, enligt Örebro universitet.

Forskning om växtbaserat järn med bättre upptag

Järnbrist är ett av världens vanligaste näringsproblem och uppskattas drabba omkring två miljarder människor. I ett pressmeddelande från Örebro universitet (publicerat via Via TT den 21 april 2026) berättar forskare att de utvecklar ett växtbaserat alternativ som kan ge järn i en form som kroppen är bättre anpassad för att ta upp – och som kan vara skonsammare för magen än dagens järntillskott.

Alternativ till järn från kött

Enligt universitetet finns flera skäl att hitta alternativ till järn från kött. Hemjärn från rött kött tas visserligen upp effektivt, men många väljer att äta mindre kött. Dessutom pekar forskarna på att hög köttkonsumtion har kopplats till ökad risk för sjukdomar som cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Idén är att kunna använda växthemoglobin som ett alternativ till järn från kött. Då kan även vegetarianer och veganer få i sig järn i en form som kroppen har lättare att ta upp än det järn som finns i vanliga kosttillskott, säger Åke Strid, professor i kemi vid Örebro universitet, som leder forskningsprojektet.

Växternas eget hemoglobin – men i små mängder

Hemoglobin är ett protein som innehåller järn och som används för att transportera syre. Örebro universitet uppger att hemoglobin också finns naturligt i växter, till exempel spenat och tomat, men i så små mängder att det inte räcker som järnkälla i kosten.

Vi har lyckats producera växthemoglobin i en tobaksplanta och öka produktionen kraftigt, upp till 40 gånger, säger Åke Strid.

Två spår: växtproduktion och probiotika

Projektet (HemI-EFF) har som mål att producera växthemoglobiner i stora mängder, både i växten Nicotiana benthamiana och i probiotiska bakterier. Enligt Örebro universitets projektsida undersöks även hur väl ämnet tas upp (biotillgänglighet), bland annat i analyser baserade på en human epitelcellinje (Caco-2) och med motsvarande analyser av järnupptag i mag-tarmkanal från mus.

Forskarna tittar samtidigt på en lösning där probiotiska bakterier ska kunna producera växthemoglobin i tarmen.

I de probiotiska bakterierna har vi nått tillräckligt hög produktion och går nu vidare med studier av biotillgänglighet för att se hur väl växthemoglobin tas upp i kroppen, säger Åke Strid.

Möjlig användning i tillskott och växtbaserade livsmedel

På sikt kan växthemoglobin enligt pressmeddelandet användas på flera sätt:

  • som del av probiotika
  • som ingrediens i växtbaserade livsmedel, exempelvis vegetariska produkter
  • som möjlig järnkälla som kan minska beroendet av kött, med potentiella hållbarhetsvinster

Forskarna som nämns i projektet är Vikky Rajulapati, Magnus Carlsson, Nikolai Scherbak och Åke Strid. På projektsidan listas även Irina Kalbina. Projektstatus anges som pågående 2022–2025.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system, AI och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma. Vänligen anmäl fel via "Anmäl fel" under artikeln.

Fler artiklar i Samhälle