Stort renoveringsbehov i 60- och 70-talets bostäder

En ny sammanställning av statistik från SCB visar att majoriteten av lägenheterna som byggdes under miljonprogramsåren i Örebro län inte har genomgått någon större renovering. Enligt uppgifterna är 86,5 procent av länets lägenheter från 1965–1974 klassificerade som ”ej” eller ”lätt” renoverade. Statistiken har tagits fram till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige.

För Degerfors kommun innebär detta framför allt en del av den bredare länsbilden: många flerbostadshus från perioden närmar sig en ålder där flera byggnadsdelar kan behöva åtgärdas, samtidigt som förutsättningarna för underhåll påverkas av kostnads- och ränteutveckling.

Så ser siffrorna ut i Örebro län

Totalt finns 17 579 lägenheter i Örebro län som uppfördes under perioden 1965–1974. Av dessa är 15 205 lägenheter (86,5 procent) klassificerade som ej eller lätt renoverade.

Jämfört med riket

I pressmeddelandet anges att 74,9 procent (”tre av fyra”) av lägenheterna i landet som byggdes 1965–1974 inte har genomgått någon större renovering, vilket innebär att Örebro län ligger högre än riksnivån.

Bransch och fastighetsaktörer: behov av långsiktiga förutsättningar

Måleriföretagens vd Pontus Sjöstrand pekar på risken med att skjuta upp underhåll:

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Sveriges Allmännyttas vd Cathrine Holgersson lyfter omfattningen i sektorn:

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

Fastighetsägarnas vd Anders Holmestig beskriver att stigande kostnader kan leda till att förebyggande underhåll skjuts upp:

– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Rapporten föreslår fem områden

Enligt Måleriföretagens rapport lyfts fem områden för att förbättra förutsättningarna att minska underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

I rapporten beskrivs att renoveringsnivån baseras på uppgifter i SCB:s register: nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår. Bostäderna delas in i fyra grupper: ej renoverad, lätt renoverad, mellanrenoverad och totalrenoverad.